Konst från Betong - ADAAM

En tid styrd av mörker och krig En legend beskriver ett lejon Den besten tar form av en man Med en dröm att den skall bli sann För alla som står i hans väg Väntar död, för han ger ingen nåd Med en mäktig armé ifrån norr I strid, denna tid till krig Legenden har spått gult och blått Han fruktar ej svärd eller skott Lejon gå fram i krut och damm I krut och damm Gustavus Adolphus Libera et impera Acerbus et ingens Augusta per angusta När stormen Europa har nått Ond bråd, död, förödande blodbad Ta makten från kejsarens hand Katolikerna lämnar sitt land Krigskonstens framtid är här Lys den väg deras söner skall gå Såsom lejonet leder en här I strid, denna tid till krig Legenden, den löd, örnens död Den skållas i helvetets glöd Konung, kom fram, best eller man Best eller man Gustavus Adolphus Libera et impera Acerbus et ingens Augusta per angusta Gustavus Adolphus gå fram, libera impera (Gustavus Adolphus, libera et impera) Acerbus et ingens, gå fram, libera impera (Acerbus et ingens, augusta per angusta) På ett slagfält döpt i blod Skall de mötas, ond och god Örn och lejon, klo mot tand Satte världen uti brand På ett slagfält döpt i blod Skall de mötas, ond och god Örn och lejon, klo mot tand Satte världen uti brand Åh, som världen brann (På ett slagfält döpt i blod skall de mötas, ond och god) Åh, se en legend bli sann (Örn och lejon, klo mot tand, satte världen uti brand) På ett slagfält döpt i blod Skall de mötas, ond och god Örn och lejon, klo mot tand Satte världen uti brand Legenden har spått gult och blått Han fruktar ej svärd eller skott Lejon gå fram i krut och damm I krut och damm Gustavus Adolphus Libera et impera Acerbus et ingens Augusta per angusta Gustavus Adolphus gå fram, libera impera (Gustavus Adolphus, libera et impera) Acerbus et ingens, gå fram, libera impera (Acerbus et ingens, augusta per angusta)

Endast en gång såg jag den man Mina ögon blev som förvända Såsom vinden gångade han Rask och orädd, säker att segra Han såg på mig och han log Han såg min ros och log Sen han gångade mig förbi Men han gångade mig förbi Endast en gång såg jag den man Mina ögon blev som förvända Såsom solen strålade han All min levnad kom han att ändra Han tog på mig och han log Han tog min ros och log Sen han gångade mig förbi Men han gångade mig förbi Endast en gång såg jag den man Mina ögon blev som förvända Sådan man, sådan man är han Att hans hand kan livet fullända Han bröt mitt motstånd, han log Han bröt min ros och log Sen han gångade mig förbi Men han gångar mig förbi

Från djursholm till danvikstull Via broarna i gamla stan Har jag irrat runt vid min gud Jag har vandrat kring Letat efter någon som kan visa vägen hem I en ändlös ring Och jag undrar ännu vem Ska ta hand om den obrukbara spilra av en man Ohh ta mig hem Ta mig dit jag kan få sova mig hel igen Från djursholm till danvikstull Via broarna i gamla stan Har jag irrat full i tusen mörka dar Från blåsut till jackobsberg för dina unga läppars färg Har jag irrat full vid min gud Vem ska ta hand om denna obrukbara spilra av en man Ohh ta mig hem Ta mig dit jag kan få sova mig hel igen Från djursholm till danvikstull Via broarna i gamla stan Har jag irrat full i tusen mörka dar Från blåsut till jackobsberg för dina unga läppars färg Har jag irrat full vid min gud