Folket Från Eä - Riltons Vänner

En tid styrd av mörker och krig En legend beskriver ett lejon Den besten tar form av en man Med en dröm att den skall bli sann För alla som står i hans väg Väntar död, för han ger ingen nåd Med en mäktig armé ifrån norr I strid, denna tid till krig Legenden har spått gult och blått Han fruktar ej svärd eller skott Lejon gå fram i krut och damm I krut och damm Gustavus Adolphus Libera et impera Acerbus et ingens Augusta per angusta När stormen Europa har nått Ond bråd, död, förödande blodbad Ta makten från kejsarens hand Katolikerna lämnar sitt land Krigskonstens framtid är här Lys den väg deras söner skall gå Såsom lejonet leder en här I strid, denna tid till krig Legenden, den löd, örnens död Den skållas i helvetets glöd Konung, kom fram, best eller man Best eller man Gustavus Adolphus Libera et impera Acerbus et ingens Augusta per angusta Gustavus Adolphus gå fram, libera impera (Gustavus Adolphus, libera et impera) Acerbus et ingens, gå fram, libera impera (Acerbus et ingens, augusta per angusta) På ett slagfält döpt i blod Skall de mötas, ond och god Örn och lejon, klo mot tand Satte världen uti brand På ett slagfält döpt i blod Skall de mötas, ond och god Örn och lejon, klo mot tand Satte världen uti brand Åh, som världen brann (På ett slagfält döpt i blod skall de mötas, ond och god) Åh, se en legend bli sann (Örn och lejon, klo mot tand, satte världen uti brand) På ett slagfält döpt i blod Skall de mötas, ond och god Örn och lejon, klo mot tand Satte världen uti brand Legenden har spått gult och blått Han fruktar ej svärd eller skott Lejon gå fram i krut och damm I krut och damm Gustavus Adolphus Libera et impera Acerbus et ingens Augusta per angusta Gustavus Adolphus gå fram, libera impera (Gustavus Adolphus, libera et impera) Acerbus et ingens, gå fram, libera impera (Acerbus et ingens, augusta per angusta)

Endast en gång såg jag den man Mina ögon blev som förvända Såsom vinden gångade han Rask och orädd, säker att segra Han såg på mig och han log Han såg min ros och log Sen han gångade mig förbi Men han gångade mig förbi Endast en gång såg jag den man Mina ögon blev som förvända Såsom solen strålade han All min levnad kom han att ändra Han tog på mig och han log Han tog min ros och log Sen han gångade mig förbi Men han gångade mig förbi Endast en gång såg jag den man Mina ögon blev som förvända Sådan man, sådan man är han Att hans hand kan livet fullända Han bröt mitt motstånd, han log Han bröt min ros och log Sen han gångade mig förbi Men han gångar mig förbi

Från djursholm till danvikstull Via broarna i gamla stan Har jag irrat runt vid min gud Jag har vandrat kring Letat efter någon som kan visa vägen hem I en ändlös ring Och jag undrar ännu vem Ska ta hand om den obrukbara spilra av en man Ohh ta mig hem Ta mig dit jag kan få sova mig hel igen Från djursholm till danvikstull Via broarna i gamla stan Har jag irrat full i tusen mörka dar Från blåsut till jackobsberg för dina unga läppars färg Har jag irrat full vid min gud Vem ska ta hand om denna obrukbara spilra av en man Ohh ta mig hem Ta mig dit jag kan få sova mig hel igen Från djursholm till danvikstull Via broarna i gamla stan Har jag irrat full i tusen mörka dar Från blåsut till jackobsberg för dina unga läppars färg Har jag irrat full vid min gud

En morgon Så många frågor, inga svar Så många frågor, inga svar En morgon, hey! Jag glömmer aldrig bort min polare han tittade på mig och sa: Känner du vinden som blåser i stan? Nu blir en förändring, allt dåligt blir bra. Jag vet nu att jag ljög när jag svarade ja. Jag hörde någon blåste honom en dag. Han är borta, nu finns bara drogerna kvar. Jag tänker nästan aldrig tillbaks på den dan Men vinden han prata om blåser idag Jag undrar: Går jag ensam här, Eller visar du min väg från en parallell värld? Hoppas du hör mig vart du än är. För den här går ut till våra saknade vänner. Så många frågor utan svar. Så många låtar som fanns kvar. Men vi glömmer aldrig er. Nej, den här går ut till våra saknade vänner Ni kommer alltid leva kvar, I varje steg vi tar. Så vi hyllar er nu! Ja, den här går ut till våra saknade vänner Våra saknade vänner (x3) Bedöva mig, det känns som jag blivit halv Och nu är falska känslor bättre än inga alls Och det är inte det att min blick har blivit kall Jag har sibirisk vinter, fast på insidan Hur blev mina skor så tunga? Så många stjärnor som har fallit alldeles för unga Men vi lägger aldrig av, Låt mig skänka en rad. Jag samlar kraft och fyller upp min lunga Jag sluter ögonen och ser dig komma glidande Reggaeprofil så ögonen är kisande! Nu kommer du för evigt leva vidare I alla rub-a-dub-soldater och krigare. Men jag kan undra, går jag ensam här? Eller visar du min väg från en parallell värld? Hoppas du hör mig, vart du än är! För den här går ut till våra saknade vänner! Så många frågor utan svar. Så många låtar som fanns kvar. Men vi glömmer aldrig er. Nej, den här går ut till våra saknade vänner Ni kommer alltid leva kvar, I varje steg vi tar. Så vi hyllar er nu! Ja, den här går ut till våra saknade vänner Våra saknade vänner Så många frågor utan svar. Så många låtar som fanns kvar. Men vi glömmer aldrig er. Nej, den här går ut till våra saknade vänner Ni kommer alltid leva kvar, I varje steg vi tar. Så vi hyllar er nu! Ja, den här går ut till våra saknade vänner Våra saknade vänner Så vi biggar upp Junioren spangbangbangdiddledang skank Junioren han är borta, men hans tid lever än. Så vi fortsätter sprida den över hela världen! Spangbangbangdiddledang skank Spangbangbangdiddledang skank Junioren han är borta, men hans tid lever än. Vi fortsätter sprida den över hela världen! Spangbangbangdiddledang skank Men hans tid lever än Ja hans tid lever än Men hans tid lever än Ja hans tid lever än Spangbangbangdiddledang skank