Vrakgods (feat. Bäddat För Trubbel) - Karl Magnus Svensson, Anders Håkanson & Catti Brandelius

Nu lyser ängarna av sommarns alla blommor Nu surrar bin och fåglar sjunger överallt Nu stryker vinden genom trädens höga kronor Men i min trädgård är det visset, mörkt och kallt Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt Och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst Där ute doftar det av sommarns alla dofter Där är det sommar men här inne är det höst Jag levde lycklig här med dig och mina katter Ett liv i synd och utan omsorg att bli frälst Försonad med min karaktär för jag har aldrig Kunnat säga nej till någonting som helst Och aldrig nekat mig det ena eller andra Och levat livet tills jag krossades en dag Det börja med att du bedrog mig med en annan En som du sa var mycket finare än jag Vårt gräl tog veckor, ropen blandades med gråten Och jag blev grundligt jämförd med din fina vän Tills du bekände att han givit dig på båten Då blev det dödstyst här i trädgården igen Ifrån den stunden blev den mannen dubbelt hatad Han hade lekt med dig, med oss ett litet slag Och jag, jag kände det som även jag var ratad Jag ville slåss och gick mot mitt livs nederlag Jag hade hammaren beredd under kavajen När han kom ut i sidenscarf och sa "Goddag" "Kom in och slå dig ner en stund så får vi prata" Jag bara stammade, nu minns jag inte vad Och jag blev bjuden på konjak och på cigarrer Och kunde inte få mig till att säga nej Och när vi skiljdes var vi bästisar och bundis Och jag tog saker som du glömt med hem till dig Jag går omkring i mitt Pompeji bland ruiner Och jag trampar runt i resterna utav vårt liv Men du skall aldrig ge mig pikar om sekiner Och aldrig skall du bli en annans tidsfördriv Nej, åt det gamla skall vi binda vackra kransar Och ta vårt liv och mina katter som de är Och trots all kärleksbrist och trasighet och fransar Dig skall jag älska livet ut, dig har jag kär

Du säger att kärleken aldrig var till för dig Att du aldrig känt vinden högt över trädtoppen Säger att den delar sig vid kinden Och blir hel igen bakom dig Varje moln är trasigt Du räknar allt sorgligt, natten lång Och hon du älskade en gång Och kanske älskar än Spelar det någon roll? Nej, kanske ingen Kanske allt egentligen Du säger "Har du tändstickor?" Ja, tillräckligt om du vill bränna ner Stockholm "Och har du vin och sprit?" Så att det räcker för att få hela fjärden full av sorger Allt är för sent För sent för vin, för sent för kärlek ren som snö Inatt finns ingen väg tillbaks Och du undrar vem som kysser henne nu Och du undrar vem Vem om inte du Och läpparna, du kallar dina Det gör ont att veta Men lika ont att undra Du säger "Har du tändstickor?" Ja, tillräckligt om du vill bränna ner Stockholm "Och har du vin och sprit?" Så att det räcker för att få hela fjärden full av sorger? Allt är för sent För sent för vin, för sent för kärlek ren som snö Inatt finns ingen väg tillbaks Ingen alls För sent för edelweiss Ingen alls För sent för edelweiss Ingen alls För sent för edelweiss Ingen alls För sent för edelweiss

Säg nåt snällt och vinn tillbaks den kärlek du förlorade på fyllan Du är vacker, släck min törst, med rosa läppar pipa eller pilsner Vaknar upp en måndag i april, på en vanlig dag Leker du med elden, aj aj buff, tar en cigarettfrukost Du är för fin för mig Men jag vill ha dig ändå Jag passar inte in som man ska va Men jag vill veta hur Du är för fin för mig Men de har sagt att det går Jag går ibland och tänker likadant Så blir det fel ändå De vill veta om jag menar allvar när jag kallar dig min flickvän Nu för tiden kan man inte älska någon annan än din spindel Nätet är så kladdigt, aj aj buff, och det regnar in Vaknar upp en måndag i april, på en vanlig dag, rumpan bar Du är för fin för mig Men jag vill ha dig ändå Jag passar inte in som man ska va Men jag vill veta hur Du är för fin för mig Men de har sagt att det går Jag går ibland och tänker likadant Så blir det fel ändå Du är för fin för mig Men jag vill ha dig ändå Jag passar inte in som man ska va Men jag vill veta hur