Vals #5 - Jorge Glem

I Roslagens famn på den blommande ö, Där vågorna klucka mot strand Och vassarna vagga och nyslaget hö Det doftar emot oss ibland, Där sitter jag uti bersån på en bänk Och tittar på tärnor och mås, Som störta mot fjärden i glitter och stänk På jakt efter födan, gunås. Själv blandar jag fredligt mitt kaffe med kron Till angenäm styrka och smak Och lyssnar till dragspelets lockande ton, Som hörs från mitt stugogemak. Jag är som en pojke, fast farfar jag är, Ja rospiggen spritter i mig! Det blir bara värre med åren det där Med dans och med jäntornas blig. Se, måsen med löjan i näbb, han fick sitt! Men jag fick en arm om min hals! O, eviga ungdom, mitt hjärta är ditt, Spel opp, jag vill dansa en vals. Det doftar, det sjunger från skog och från sjö, I natt ska du vara min gäst! Här dansar Calle Schewen med Roslagens mö Och solen går ned i nordväst. Då vilar min blommande ö vid din barm, Du dunkelblå, vindstilla fjärd Och juninattsskymningen smyger sig varm Till sovande buskar och träd. Min älva, du dansar så lyssnande tyst Och tänker, att karlar är troll. Den skälver, din barnsliga hand, som jag kysst, Och valsen förklingar i moll. Men hej, alla vänner, som gästa min ö! Jag är både nykter och klok! När morgonen gryr, ska jag vålma mitt hö Och vittja tvåhundrade krok. Fördöme dig skymning, och drag nu din kos! Det brinner i martallens topp! Här dansar Calle Schewen med Roslagens ros Han dansar till solen går opp!

(Du var den ene blant de få få få, En av de få få få, En av de få få få.) (Men nå er jeg blitt en som du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå) Om jeg hadde ringt deg seint, Svarer du da, svarer du da? Hva skal jeg med alt jeg vet, Om den du var, om den du var Vi kjørte rundt til fem på natta, Mens vi spilte høy musikk og snakka, men Hvem hadde trodd det tok slutt, ikke jeg Håper du forstår at du fremdeles er riktig person, Selv om jeg er feil. Vil ikke gi slipp, men må hver vår vei Hvis vi er ment for hverandre ses vi igjen (Oh oh oh, det var det du sa til meg) Du var den ene blant de få få få, En av de få få få, En av de få få få Men nå er jeg blitt en som du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå Glem meg, men jeg glemmer aldri Rakk aldri reise rundt jorden, Gjøre alt som, vi snakka om (Nei, nei) Roadtrip til Sverige oss to, men nå er planen tom, du tar ikke telefon Du sa jeg sikkert kommer til å finne noen bedre, Men om jeg ikke gjør det, Skal jeg gjøre alt det her alene eller noe (Yeah) For vi rakk aldri gjøre alt som, vi snakka om (Ring: Hallo? Du var den ene blant de få få få, en av de få få få, En av de få få få.) (Men nå er jeg blitt en som du lot gå gå gå, en du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå) Du var den ene blant de få få få, en av de få få få, en av de få få få Men nå er jeg blitt en som du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå, En du lot gå gå gå Glem meg, men jeg glemmer aldri Glem meg, men jeg glemmer aldri Glem meg, men jeg glemmer aldri