Hör nu på, go'vänner, så ska jag för er berätta Vad en gosse gjorde, det är nu längesen, Men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar, Katthult Lönneberga, det var den gossens hem. Hujedamej, sånt barn han var, Ej värre tänkas kan, Och Emil var det namn han bar, Ja, Emil hette han. Sing-dudel-dej-sing-dudel dej Sing-dudel-dudel-dej Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej Hu-jeda-jeda-mej. Hör nu på, goävanner, så ska jag för er berätta Vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj. Upp i Katthults flaggstång hissa han sin lille syster, Stod sen lugnt och såg henne hänga där på svaj. Hujedamej, sånt barn han var, Fast Ida var rätt nöjd, Ty ingen annan svävat har På denne höga höjd. Nästa hyss han gjorde var när han i grönsakssoppan Dök på huvet ner och sen satt där stenhårt fast Uti mor sins soppskål, ty hans öron var för stora, Så det blev att fara till doktorn det med hast. Hujedamej, sånt barn han var, Tror inte också ni, Att den som blott en soppskål har Vill ej ha gossar i? Refr. Viljen I sen höra så ska jag för er berätta Vad vår Emil gjorde en dag i körsbärsti'n. Det var då han la sej full, och full blev också grisen, Jojo, det var allt ett par sköna fyllesvin. Hujedamej, sånt barn han var, Men som godtemplare Stod Emil redan nästa dag Och det var kärt att se. Och till sist, govänner, så kan jag för er berätta Hur i trisseobda sin far han låste in. Stackars far forsökte krypa ut igenom gluggen Men blev fast och hang där, tills natten den bröt in. Hujedamej, sånt barn han var, Den Emil som jag minns. Nog är sånt illdåd mot en far Det grymmaste som finns. Refr. Hör nu på, go'vänner, inte kan jag ju berätta Alla hemska hyss som vår Emil tog sej för, Men i snickarboden fick han sitta alla dagar, Tänk på det, små barn, om ni denne visa hör. Hujedamej, sånt barn han var, I hela Småland fanns Ej nån så vild som Emil var Och ingen innan stans. Refr. Viljen I sen veta vem som visan diktat haver? Det är pigan Lina som uti lust och kval Tjänade på Katthult uti sina ungar dagar, Ack, vem kan väl räkna de flydda årens tal! Hujedamej, sånt barn han var, Men nu så är han man Och vi i Lönneberga har Ej bättre karl än han.