Sven & Ella - Nils Med Hunden

När vårens vindar rista i knopparna som brista Då vill man ut och kvista och bli som barn på nytt Då axlar jag min mara allt uti solen klara Och glädjes att få fara ifrån min trånga hytt Ooh, jag vandrar i den vida ring vårt långa land och rike kring Och fast jag äger ingenting så sjunger jag ändå När alla vägar bär till Rom i grönska eller fager blom Man glömmer lätt sin fattigdom om himmelen är blå Och träffar jag en flicka som vet sig väl att skicka Då stannar jag en vecka av ros den ljuva ros Om sen hon börjar ula och tjuta i sin kula Och säger dröj en smula då drager jag min kos För ser ni ingenting får hindra mig, en ska väl inte binda sig Om så de runt mig linda sig min frihet än jag rår När alla vägar bär till Rom i grönska eller fager blom Adjöss min sista egendom till nästa vän jag går Men kommer gula hösten med skrovlig rost i rösten Då är det slut med trösten och grusat allt mitt hopp Det brummar i var fura och alla himlar skura Och kläderna blir sura och häfta vid min kropp Men man ska vara lika lugn och klar och visa att man är en karl Det finns nog dom som värre har än jag i all min brist Ooh när alla vägar bär till Rom i grönska eller fager blom Att klaga är en ynkedom om dagen den är trist Ooh att klaga är en ynkedom om dagen den är trist

Hönan Agda det är jag, det är jag Hönan Agda det är jag, det är jag Hönan Agda det är jag, Jag ska nackas här idag För mig har Svea ingen lag - ta mig fan! Jag har värpt en massa ägg, massa ägg Jag har värpt en massa ägg, en massa ägg Jag har värpt en massa ägg, nått blev smulor i ett skägg Nåt blev kastat in i en vägg - ta mig fan! Där står bonden med sin yxa så slö Där står bonden med sin yxa så slö Med sin yxa som är slö, ska han ta av mig adjö Dax att man blir religös här - ta mig fan! Men nån präst det har jag fan mig aldrig sett Nej, nån präst det har jag fan mig aldrig sett Ingen präst jag nånsin sett, och inga böner har jag bett Hört han käkar omelett - den där fan! Unge tuppen står och spanar ner vid bron Unge tuppen står och spanar ner vid bron Unge tuppen ner vid bron, han som blotta' ändstation Han gav mig urinvägsinfektion - ta mig fan! Ni som väntar på mitt skrik, min svanesång Ni som väntar på mitt skrik, min svanesång På mitt skrik och svanesång, ni kan ta mig på en gång Som en kopp med hönsbuljong - ta mig fan! Lätt o hamna i en kris, i en kris Lätt o hamna i en kris, i en kris Jag har hamnat i en kris, jag blir såld till äggstrapris Och serverad kokt med ris - usch tvi fan! O detta är min avskedslåt, avskedslåt Detta är min avskedslåt, avskedslåt Detta är min avskedslåt, snart blir bondens yxa våt Men jag hann ändå dra en låt - ta mig fan!

Medan natten faller på och skuggorna blir långa Lampan den lyser till vävstolens dunk Och herrn på Överby tar sin sista drink för dagen Pigan Katarina hon har nattligt besök. Ref: Då stiger ånger, stiger ånger, stiger ånger Då stiger ånger, stiger ånger, stiger ånger Över gården, över bergen, över byn Det har blitt ont om mansfolk här i byn. Lilldrängen smyger runt uthus och dasslängor Han söker sig in i skogen bland skuggor och troll Han är rädd för kalla tjärnen och dess klara djup Men han orkar inte bära mera vatten och sten. Ref: Då stiger ånger, stiger ånger, stiger ånger ...etc Och där nere vid tjärnen sitter trollen och dom lockar Lilldrängen ner i dess kalla, klara djup Och han känner då inte det kalla runt omkring sig Och han känner inte ens att han äntligen är fri. Ref: Då stiger ånger, stiger ånger, stiger ånger ...etc Dagen gryr och tom står drängens säng i stugan Och medan pigan gör upp eld i spiselen Då stiger herrn på Överby in i sina tofflor Och livet på gården är precis så som förut. Ref: Då stiger ånger, stiger ånger, stiger ånger ...etc