Jag väntar vid min stockeld medan timmarna skrida Medan stjärnorna vandra' och nätterna går Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida Den käraste, den käraste med ögon blå Jag har tänk mig en vandrande snöhöjd blomma Och drömde om ett skälvande, gäckande skratt Jag trodde jag såg den mest älskande komma Genom skogen, över hedarna, en snötäckt dag Glatt ville jag min drömda på händerna bära Genom snåren dit bort där min koja står Och höja ett jublande rop mot den kära: "Välkommen, du som väntat i ensamma år" Jag väntar vid min mila medan timmarna lida Medan skogarna sjunga och skyarna gå Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida Den käraste, den käraste med ögon blå Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida Den käraste, den käraste med ögon blå

Med solen i ryggen Och vinden i mitt hår För mina steg mig ner till stranden Och för en stund blir jag fem år gammal Världen finns inte längre Bara clownen mittemot I detta spegelhus finner jag mig lustig Ett böljande skratt Tömmer alla sorger Vågorna gungar mig Under bar himmel seglar jag Händer som gungar mig Jag har hela världen under mig snart Vågorna gungar mig mot det lugn jag vill ha Jag tänker tillbaka På alla stunder jag haft Vid mästarens sida i närhet av vänner Och allt som har gjort mig till den jag är Jag är aldrig ensam Aldrig utan kraft Med solen i ryggen och vinden som viskar Är jag en del av alla livets färger Vågorna gungar mig Under bar himmel seglar jag Händer som gungar mig Jag har hela världen under mig snart Vågorna gungar mig Jag är en del av en underbar dag Händer som gungar mig Mot det lugn jag vill ha Sommaren 59 Helt Plötsligt fanns en jord, en himmel blå Ännu en liten själ klev in i detta rum Nu står jag här mot det stora blå Med solen i ryggen och vinden i mitt hår I ett böljande skratt förenas vi två Vågorna, vågorna, vågorna Vågorna gungar mig Under bar himmel seglar jag Händer som gungar mig Jag är del av en underbar dag Vågorna gungar mig Under bar himmel seglar jag Händer som gungar mig Jag har hela världen under mig snart Vågorna gungar mig Och sakta bär de mig hem

Det var en dag som alla andra Fast du kom utan skor Jag undrade varför men inga svar, inga ord Någonting var fel Och vi satte oss ner för att prata om de broar vi bränt Du höll dina händer i mina Och de kramade mig så ömt Ja, vi pratade om Den kärlek som vi skapat Som vi båda hade känt Som vi båda hade tänt Och jag hörde så väl Hur ditt hjärtas slag viskade till mig Du, jag vill att vi tror på varann Du, jag vill att vi tror på varann Och jag frågade sakta Är det säkert att du vet Var sanningen finns? Var din lycka finns? Och du svarade med ett leende Det är när kvällarna känns varma Och lugnet sänker sig Min väg är kantad av lupiner Och syreners doft berusar mig Så om jag är lycklig Som jag vet att jag är lycklig Men när du somnar i min famn Och vi tror på varandra Då är glädjen som störst Den släcker all min törst Du, jag vill att vi tror på varann Du, jag vill att vi tror på varann, åh Du, jag vill att vi tror på varann Du, jag vill att vi tror Mäktiga flod, vart för du mig nu? Du fyller mitt inre med lust Jag hör inte längre någon tvivlande röst Den är tyst och stilla inom mig Det finns ingen framtid Om vi inte kan tro på varann Nej, det finns ingen framtid Om vi inte kan tro på varann Du viskar i mitt öra Det jag helst av allt vill höra Det som ger människan hopp Och viljan att leva Du, jag vill att vi tror på varann Du, jag vill att vi tror på varann, åh Du, jag vill att vi tror på varann Du, jag vill att vi tror på varann

I den vildaste av stormar I det sköraste av ljus I den senaste av timmar När all min luft tog slut Du fanns alltid där Du vakar över mig "Gud som haver barnen kär" Det var en tröst i natten Det är den inte nu Men någonting finns kvar Som är så underbart Minnet av min far Som tog mig i sin famn När luften tagit slut Som visslade en sång När skräcken var som värst Som en Tom Bombadill Minnet av min far En snödroppe vid knuten Som jag fick av dig Den står här nu vid huset Som jag köpte mig Den kommer varje vår Och den blommar alltid först Jag ärvde dina minnen Jag följer dina spår Du lärde mig om livet Om marken där jag går Och det är underbart Minnet av min far Som tog mig i sin famn När luften tagit slut Som visslade en sång När skräcken var som värst Som en Tom Bombadill Ooh La-la-la Som en Tom Bombadill Mmm, minnet av min far

Ljusen från din bil Skär hål i vinterväggen Du kör oss genom Sverige Och den stora ensamheten Kapell och industrier Det är nersläckt det är ny tid Och vi bär den inom oss Samma såg samma raseri Varje cell i min kropp Saknar dig Varje slag i mitt bröst är ett slag för dig Här i sätet bakom ditt Sitter jag och håller fast ett regn Så gott jag kan Du pratar med din nya röst Och din blick är stängd Varje plats vi far förbi är ett minfält jag kan sprängas på Om jag hade hud Behövde jag dig då Varje cell i min kropp Saknar dig Varje slag i mitt bröst är ett slag för dig Förbi gatukök och älvar Genom 50 mil av snötung skog Bogserar vi drömmen Om ett paradis på denna jord Vi har prövat alla vägar ut Det fanns inget utanför Bara rymden och tomheten Sången som ingen hör Varje cell i min kropp Saknar dig Varje slag i mitt bröst är ett slag för dig